Här styr ljudet ljuset

Trots att Earth Hour håller på att cementeras som händelse kan många se ljuset genom titthålet i dörren dygnet runt. Om nu alla ska dra sitt strå till stacken och släcka lyset för jordens skull kan det kännas lite märkligt att ha en opåverkbar tickande elräkning monterad utanför ytterdörren.

Det går att förändra. Det finns belysningsalternativ som ger stora besparingar åt föreningen och som lättar på miljösamvetet. Lösningen ligger i att tänka om, fatta ett beslut och låta någon styra upp belysningen - i nu nämnd ordning.

Brf Hamnvakten på Södermalm i Stockholm realiserade tankarna för fyra år sedan. Föreningen lät en elfirma byta trapphusbelysningen och sätta in akustiska detektorer. Sedan dess är deras elräkning lägre och miljösamvetet lättat.

- Javisst, det har fungerat jättebra sedan det sattes in och vi har inte haft några som helst problem, säger Anita Kajaste som sitter i föreningens styrelse.

Det är genom att styra och reglera hur ljuset släcks och tänds som man sparar energi och kostnader. Störst besparingspotential finns i till exempelvis trapphus som står tända dygnet runt. Går man från detta till någon form av närvarostyrning blir besparingen omgående markant. Att få en besparing på 70 procent av den typen av förändring uppger flera experter som fullt rimligt.

Hur själva styrningen ska se ut är dock oklart eftersom det finns en hel uppsjö av olika varianter på den. Huvudtanken är genomgående att lamporna ska tändas när de behövs och inte förbli påslagna i onödan.

Ett alternativ för detta är frånvarodetektorer. Med den tekniken tänds lamporna manuellt men släcks automatiskt när rummet är tomt. Det finns också olika typer av rörelsesensorer som reagerar på närvaro och släcker per automatik. Sen finns det detektorer som reagerar på mikrovågor och de som reagerar på ljud. Just den sistnämnda som styrs av akustik har man alltså valt i brf Hamnvakten, och det verkar onekligen fungera bra.

- Om jag bara tar tag i handtaget inifrån och trycker ner det ner så tänds trapphuset. Det känns väldigt tillfredsställande att vi sparar energi också, säger Anita.

Leif har satt in liknande belysningssystem hos mängder av bostadsrättsföreningar genom åren. Hur mycket föreningarna har tjänat på installationen varierar. Orsaken är att lönsamheten beror på hur belysningen ser ut i trapphuset från början. Men utan större ansträngning uppger sig Leif få till en 80-procentig energibesparing genom installationen, även om man kan få mer - om man är noggrann.

Vill du veta mer? Läs hela artikeln i senaste numret av Borätt!

Har du inte tidningen? Prenumerera här på hemsidan.